Airshow, Plugg och Kanadaresa

Hallå därute i sajberspäjs!

I söndags var det som sagt dags att vandra iväg och se på en California Capital Air Show. För att ta oss dit tog vi pendeltåget (jag har ingeeet kööörkoort). När vi kom fram till stationen skulle vi kliva av och ta buss. Redan här var det sjukt uppstyrt. Räknade det till sju vakter från LightRail bolaget, fyra poliser och 3 vakter från G4S som stod längs med vägen till bussen. Denna väg var dessutom snittsladd med ”Do Not Cross! Police!” band så att man med säkerhet inte skulle missa de gigantiska bussarna som stod på andra sidan gatan... Ja lite over the top kanske men men. Bussen tog oss ut till Mather Airfield som är en gammal militärbas som ligger en bit utanför staden. Här släpptes vi av och inte mindre än att vi klivit ut ur bussen så susade ”The Patriots” flygteam ovanför våra huvuden. Röken som de släppte ut efter sig? Röd vit och blå såklart. Väl inne stod vi ett tag och tittade på detta flygteam som flög i formationer, chickenrace, ovanför varandra och sjukt lågt ovanför marken. Riktigt coolt. När vi tittat klart på detta spektakel så var det dags att ge sig av mot de riktigt stora flygplanen som stod uppställda en bit därifrån. Vandrade runt och fotade en hel del faktiskt. Vi rörde oss sedan mot gräset för att hitta en plats att titta på när nästa flygshow skulle börja. Planet vi skulle få se var ett F-22 Raptor, senaste modellen i F-22 serien som går lös på ungefär 142 miljoner dollar. Japp jag vill ha en sån ändå... Ljudet, farten, rörelsemöjligheterna ALLT, the-whole-shaaabaaaang var bara helt fantastiskt. Bara det att se ett plan försvinna iväg mot horisonten och sen höra hur det börjar mullra bakom en och inse att ”ah, nu kommer ljudet”. Mäktigt som fan. Allt detta ackompanjerades av en tokigt patriotisk kommentator och alla möjliga hårdrockslåtar. Steppenwolf var självklart med i det hela, Linkin Park och Nickelback gjorde också sin insats för Amerika(tt). Efter det så var jag iväg och fotade F-22:an och sedan begav vi oss nöjda hemåt.

Måndagen var det back to school som gällde. Spenderade en del tid på bibblan med att fila på min filmkommentar som jag nu lämnat in och även min källförteckning till uppsatsen som ska vara klar i November. Fråga mig inte varför det är pedagogiskt att göra en källförteckning innan uppsatsen är klar. Det finns säkert något svar i min förvirrade lärarinnas hjärna.

Nu är det tisdag kväll. Sitter framför datorn och pratar med älsklingen om morgondagens resa till Kanada. Allt är packat, taxin är bokad och resfebern är självklart här också. Men men fear not för det ska gå bra även den här gången. Funderar även kort över det faktum att jag nu varit iväg i en hel månad. Har gått JÄVLIGT fort för att vara helt ärlig. Mer än så tycker jag inte att jag behöver tänka på det. Nej hej hopp nu skiter jag i det här. Nu går jag och spelar betapet med Älsklingen istället.

HA DÄ!